Vaskulit (kärlinflammation)

Medicinskt granskat av Hudläkarna och skriven av läkare Alexander Börve

Leukocytoklastisk vaskulit, också känd som överkänslighetsvaskulit, är en inflammation av blodkärl som bildar små hudutslag.

Den direkta orsaken är okänd, med vaskulit kopplas ofta ihop med autoimmuna sjukdomar. Det kan också utlösas av allergier, mediciner eller en infektion. Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), reumatoid artrit, lupus erythematosus, Sjögrens syndrom, och mer sällan maligna tillstånd är några av de olika åkommor som associeras med vaskulit.

Sjukdomen är vanligtvis begränsad till huden, men kan också drabba flera olika organ i kroppen som njurarna, centrala nervsystemet, hjärtat, matsmältningssystemet och lungorna.

Läkemedlen som oftast listas som kopplat till utvecklingen av leukocytoklastisk vaskulit inkluderar: penicillin, cefalosporiner, sulfonamider, en del mediciner som används för att kontrollera blodtrycket (urindrivande läkemedel), fenytoin och allopurinol. Infektioner som kan associeras till leukocytoklastisk vaskulit är exempelvis hepatit B eller C, kronisk bakterieinfektion och HIV-virus.

Sök din hudåkomma med artificiel intelligens gratis

Symptom

Vaskulit visar sig vanligtvis på benen och ser ut som lila utslag eller nässelfeber. Detta beror på att skadade blodkärl läcker på små områden och formar grupper av hudförändringar. I de flesta fall är de asymptomatiska eller kliar och smärtar något. Dock kan stora och smärtsamma blåsor dyka upp i allvarliga fall. De kan också bli såriga.

Feber, muskelsmärtor, viktnedgång och ledsmärtor kan också vara symptom. En del kan uppleva blod i urin eller avföring, magsmärtor, kräkningar, hosta, domning och svaghet om sjukdomen involverar andra system i kroppen.

En del typer av vaskulit är långvariga medan andra varar bara en kort tid (en till fyra veckor). I allvarliga fall stängs blodtillförseln till vävnader och organ av, vilket orsakar skador och till och med död.

Vad kan jag göra?

Om du just börjat med ny medicinering, tala med en läkare om riskerna för läkemedelsinducerad leukocytoklastisk vaskulit. I de flesta fall börjar symptomen sju till tio dagar efter att läkemedlet börjat tas eller att infektion börjat, men det kan vara så kort som två till sju dagar för vissa personer.

Bör jag söka medicinsk hjälp?

Du bör söka vård om du misstänker att du har leukocytoklastisk vaskulit. Organ som drabbas utöver hudutslag är väldigt ovanligt, men allvarligt.

Behandling

En läkare kan vanligtvis ställa en diagnos genom att titta på hudförändringarna, medan en biopsi kan bekräfta diagnosen. Dock kan ytterligare tester vara nödvändiga för att utesluta associerade systemiska sjukdomar. Test att överväga är exempelvis blodstatus, urinanalys, biokemisk profil, reumatoid faktor, hepatit panel, HIV-serologi, antinukleära antikroppar och bröströntgen.

Kortikosteroider kan minska inflammation. Systemiska kortikosteroider och immunolog medicin kan vara nödvändig i allvarliga fall (när inre organ är inblandade eller allvarliga såriga hudutslag finns). Att få bort läkemedlet, infektionen eller maten som orsakade åkomman kan resultera i snabb förbättring på så lite som två veckor. Vissa studier visar också att kolchisin och dapson kan hjälpa i kroniska fall.

Sök din hudåkomma med artificiel intelligens gratis

Källor:

American Osteopathic College of Dermatology. Leukocytoclastic vasculitis. Tillgängligt på: http://www.aocd.org/?page=LeukocytoclasticVas

The Vasculitis Foundation. Hypersensitivity Vasculitis (Leukocytoclastic). Tillgängligt på: http://www.vasculitisfoundation.org/education/forms/hypersensitivity-vasculitis/