Keratoakantom

Medicinskt granskat av Hudläkarna och skriven av läkare Alexander Börve

 

Ovanligt Färre än 200.00 fall i Sverige per år

  • Kräver medicinsk diagnos
  • Symptom: “Nevus”, kupolformad knöl med grop i mitten
  • Färg: Vanligtvis röd och brun
  • Plats: På ansiktet, underarmarna och händerna
  • Behandling: Kirurgiskt bortskärning, elektrisk uttorkning och skrapning, podofyllin, intralesionell injektion med metotrexat eller strålningsbehandling
  ICD-10: L85.8 ICD-9: 238.2

 

 

Ett keratoakantom är en hudtumör orsakad av överdriven solexponering hos äldre personer. Tumören växer snabbt, men till skillnad från cancer sprider den sig vanligtvis inte till andra delar av kroppen genom blod- eller lymfkärl eller membranytor.

Trauma, ultraviolett ljus, kemiska carcinogener, humant papillomvirus (HPV), genetiska faktorer, och immunosupprimerade tillstånd kan förorsaka keratoakantom.

Keratoakantom är sällsynt hos personer yngre än 20 år, och risken ökar markant efter 64 års ålder. Män löper dubbelt så hög risk att drabbas, och det är mindre vanligt hos mörkhyade individer.

Prova vår sökmotor på hudåkommor gratis

 

Symptom

Keratoakantom visar sig vanligtvis i ansiktet, på underarmarna och händerna. Det dyker ofta upp på platser som utsatts för överdriven solexponering, eller tidigare skador eller trauma. Hudförändringen är kupolformad och fjällig, medan huden runtomkring är slät men inflammerad.

Keratoakantom och skivepitelcancer har liknande kännetecken, så som aktiniska skador (orsakade av sol).

Hudförändringen börjar som en liten, rund, hudfärgad eller röd knöl, som sedan växer fort från 1-2mm till 1-3cm på några veckor. Den blir då en slät, kupolformad hudförändring med en central kärna. Den slutar växa efter 6-8 veckor och förblir oförändrad i 2-6 veckor.

Om kärnan av brunt keratin (ämnet det yttersta hudlagret består av) försvinner, återstår en krater. Detta får knölen att se ut som en “minivulkan”.

Självläkningsprocessen börjar därefter. Över de förljande 2-12 månaderna tillbakabildas knölen spontant och slätas ut. Ibland efterlämnar den ett ärr.

Prova vår sökmotor på hudåkommor gratis

 

Vad kan jag göra?

Håll koll på hudförändringen och sök läkarhjälp om du ser förändringar i storlek, form och färg. Undvik solexponering. Använd solksydd med brett spektrum av faktor 30+ och täck även huden med kläder.

 

Bör jag söka medicinsk hjälp?

Även om tumören är godartad och vanligtvis läker av sig självt, så kan ett keratoakantom ibland utvecklas till skivepitelcancer om det inte behandlas. En läkare kan behöva avgöra om det är ett keratoakantom eller om det är en cancerväxt.

Prova vår sökmotor på hudåkommor gratis

 

Behandling

Kirurgisk bortskärning kan ta bort utväxten om den inte dör eller läker av sig självt. Andra metoder inkluderar elektrisk uttorkning och skrapning, podofyllin, intralesionell injektion med metotrexat och strålningsbehandling.

Utvärtes fluorouracilkräm applicerad tre gånger om dagen i 1-6 veckor har visat sig vara effektivt som behandling. Oralt isotretionin och oralt acitretin är också användbart om du har flera utväxter.

 


Källor:

American Osteopathic College of Dermatology. Keratoacanthoma. Tillgängligt på: https://www.aocd.org/?page=Keratoacanthoma

British Association of Dermatologists. Keratoacanthoma. Tillgängligt på: https://www.bad.org.uk/shared/get-file.ashx?id=96&itemtype=document

Tsu-Yi Chuang, MD, MPH, FAAD. Keratoacanthoma. Medscape. Tillgängligt på: https://emedicine.medscape.com/article/1100471-overview#a5

 

Fråga en hudläkare

Anonymt, snabbt och säkert!

logo
1 (415) 234-4124
Support
Share This