Hur lång tid tar det för herpessymtom att dyka upp?
Herpessymtom uppträder ofta 2-20 dagar efter exponering, och det första utbrottet varar 2-4 veckor. Testningen är mest exakt efter inkubationstiden, när symtomen är närvarande.
Herpes är en vanlig virussjukdom som orsakas av Herpes simplex-virus (HSV) 1 och 2. HSV 1 ger upphov till herpetiska lesioner främst i och runt munnen medan HSV 2 främst drabbar könsorganen. Båda typerna av herpes kan överföras genom direktkontakt med en smittad persons sår, slemhinnor eller kroppsvätskor, vilket gör det till en betydande sexuellt överförbar infektion. År 2020 publicerades en metaanalys av James et al. visade hur vanlig denna sjukdom är i världen:[1]
- 8165 miljarder kvinnor (66,1%) hade oral HSV-1
- 7670 miljarder män (61,2%) hade oral HSV-1
- 9 miljoner människor (0,6%) hade genital herpes med HSV-2
Det intressanta är att det inte alltid orsakar synliga symtom som blåsor, sår eller magsår. Korrekt kunskap om när symtomen brukar uppträda bidrar därför till att minska spridningen och allvarlighetsgraden av utbrott, förhindra onödig panik och säkerställa bättre hälsoresultat.
Inkubationstider för herpes simplex-virus (HSV)
Inkubationstiden är tiden mellan infektionen (att viruset kommer in i kroppen) och att symtomen börjar visa sig.[2] Under inkubationstiden har du med andra ord viruset i kroppen utan att du eller någon annan är medveten om det. Inkubationstiden för herpesvirus är vanligtvis 2-20 dagar, med ett genomsnitt på 7 dagar.[3] Under denna period saknas symtom och kroppen har ännu inte börjat bilda antikroppar, en immunkomponent som hjälper till att bekämpa specifika virus. Därför är det i vissa tester som herpesantikroppstest omöjligt att upptäcka att du är smittad. Att känna till inkubationstiden hjälper dig alltså att bestämma när du ska testa dig för att exakt upptäcka om du är infekterad.
Tidslinje för utveckling av herpessymtom
När inkubationstiden är över kan du se symtomen. När symtom uppträder hos en person för första gången kallas det för första utbrottet.
Första utbrottet
Herpes simplex-viruset smittar vanligtvis under barndomen och visar symtom i 10-25% av fallen, medan de flesta är symtomfria.[4]
Så det första utbrottet kan ske på ett av två sätt.
- Primärinfektion: När viruset först kommer in i kroppen kallas det primärinfektion. Det första utbrottet efter primärinfektion är när symtomen uppträder efter att personen smittats för första gången.
- Icke-primär infektion: en person smittas och förblir symtomfri fram till ett senare skede i livet, då symtomen uppträder efter att viruset har reaktiverats. Detta är ett resultat av latens och återaktivering. Symtomen varar vanligtvis i 8-12 dagar innan de läker helt.[3]
Latent stadium
Latens är en speciell egenskap hos herpesvirus. Efter den primära infektionen kan de finnas kvar under hela livet genom att förbli vilande i nerverna hos infekterade personer. Detta stadium ger inte upphov till några symtom och kan inte sprida infektionen till någon annan person.[3]
Reaktivering
Det vilande viruset kan periodvis aktiveras och bli smittsamt för andra.[3] Denna reaktivering kan ske med eller utan symtom.
- Asymptomatisk virusutsöndring – reaktivering utan några symptom
- Återkommande/recidiverande episoder – reaktivering av herpesviruset som ger upphov till symtom. (kliniskt uppenbar sjukdom)
Olika utlösande faktorer kan orsaka reaktivering, vilket leder till återkommande utbrott av symtom under en persons hela liv. Reaktivering sker naturligt och kan stimuleras av faktorer som ultraviolett ljus, feber, trauma och stress.[3]
Hur lång tid tar det för herpessymtom att dyka upp?
Av beskrivningen ovan framgår det tydligt att tiden det tar innan symtomen uppträder varierar. Även symtomatiska personer kan missa symtomen helt, eftersom de kan vara mycket lindriga. Du kommer inte att se några symtom under inkubationstiden, som är mellan 2 och 20 dagar. Det första utbrottet ses omedelbart efter denna period, eller en varierande tid senare i livet.
Vid oral herpes är det första symtomet en känsla av stickningar och klåda i eller runt munnen. Därefter blir huden svullen och röd, med ömhet och tilltagande klåda. Sedan uppträder små genomskinliga blåsor som med tiden blir gulaktiga. Blåsorna spricker och ger upphov till smärtsamma sår. Efter några dagar blir såren flagnande och skorviga och liknar en sårskorpa. Skorpan flagnar av och detta markerar slutet på den infektiösa perioden.
Genital herpes har ett liknande förlopp, men kan vara förenad med allmän sjukdomskänsla eller obehag, feber, svullna lymfkörtlar, flytningar eller inflammation i urinröret (röret som leder urinen ut ur kroppen) som orsakar smärta eller sveda vid urinering. Första infektionen är den värsta och upprepade infektioner är mindre allvarliga.[3] Personer med lågt immunförsvar (t.ex. HIV-patienter, patienter som tar immunosuppressiva läkemedel) kan uppleva Herpetisk geometrisk glossit, ett tillstånd där smärtsam linjär spricka med förgrening uppträder i mitten av tungan.[5]
Kan man ha herpes utan att veta om det?
Det finns en stor möjlighet för människor att ha herpesvirusinfektion utan att veta. HSV 1 kan misstas för en annan åkomma som till exempel finnar på grund av de milda symtomen, och när det gäller genital herpes är de flesta symtomfria. Vid reaktiveringsepisoder kan dessa personer också sprida sjukdomen till andra.
Olika typer av tester för herpesdiagnos
Diagnosen kan ställas på två sätt: genom att upptäcka viruset i sår eller antikroppar i blodet, med hjälp av både laboratorietester och patientnära tester.[6] Därför rekommenderas olika testuppsättningar för symtomatiska och symtomfria personer.
Symptomatisk testning
Din vårdgivare kommer att ta ett prov på blåsvätska eller ett svabbprov från sårbotten och utföra tester för att direkt påvisa viruset. Viral odling och PCR från svabbprover är de mest använda kliniska testerna på grund av deras höga noggrannhet.[6] En annan fördel med detta nukleära amplifieringstest är dess förmåga att skilja mellan HSV1 och HSV2. Detta är viktigt eftersom genitala HSV-2-infektioner är mer benägna att återkomma och kan dra nytta av pågående antiviral behandling. Däremot återkommer genitala HSV-1-infektioner sällan och hanteras ofta med ett mer konservativt tillvägagångssätt.[7]
Asymptomatisk testning
Om du misstänker att du har utsatts för herpesvirus, men inte har några symtom, kan du göra serologiska tester. Din vårdgivare kommer att ta ett blodprov och upptäcka antikroppar som ditt immunsystem har producerat för att bekämpa herpesviruset. Några av de serologiska tester som finns tillgängliga är Passive Agglutination eller Hemagglutination Assay, Western Blot Assay, ELISA och Fluorescence Immunoassay.[7] Serologisk screening för HSV-infektioner rekommenderas dock inte på grund av den låga noggrannheten hos allmänt använda kommersiella HSV-1- och HSV-2 IgG-tester.[8]
Hur snart kan du testas för herpes?
Tidig upptäckt av HSV är viktigt för att stoppa spridningen, men testet måste göras vid rätt tidpunkt för att säkerställa korrekta resultat. Om du misstänker att du har exponerats för viruset (t.ex. genom sexuell kontakt med en person som uppvisar symtom) kan du få panik och försöka testa dig så snart som möjligt. Men kom ihåg att om du inte har haft ett första utbrott är det tillgängliga testet serologi för antikroppsdetektion. Detta ger korrekta resultat efter att inkubationstiden är över, eftersom ditt immunsystem behöver tid för att producera antikroppar mot herpesvirus. Detta kan ta mellan två veckor och tre månader.[9] Om du testar för tidigt får du alltså ett falskt negativt resultat. Därför är det bäst att vänta minst 2 till 4 veckor innan man gör ett blodprov för antikroppsdetektion.[9] Den mest tillförlitliga tidpunkten för att testa sig är när symtom som blåsor eller sår förekommer, eftersom mer exakta tester för direkt virusdetektion kan utföras i detta skede.
References
First Derm säkerställer högsta kvalitet och noggrannhet i våra artiklar genom att använda tillförlitliga källor. Vi använder oss av referentgranskade studier, akademiska forskningsinstitutioner och välrenommerade medicinska tidskrifter. Vi undviker strikt tertiära referenser och länkar till primära källor som vetenskapliga studier och statistik. Alla källor anges i resursavsnittet längst ner i våra artiklar, vilket ger transparens och trovärdighet till vårt innehåll.
- James C, Harfouche M, Welton NJ, Turner KM, Abu-Raddad LJ, Gottlieb SL, Looker KJ. Herpes simplex virus: global infection prevalence and incidence estimates, 2016. Bull World Health Organ. 2020 May 1;98(5):315-329. doi: 10.2471/BLT.19.237149. Epub 2020 Mar 25. PMID: 32514197; PMCID: PMC7265941.
- Nishiura H. Early efforts in modeling the incubation period of infectious diseases with an acute course of illness. Emerg Themes Epidemiol. 2007 May 11;4:2. doi: 10.1186/1742-7622-4-2. PMID: 17466070; PMCID: PMC1884151.
- Barer MR, Irving W, Swann A, Perera N. Medical Microbiology: A guide to Microbial infections : Pathogenesis, immunity, laboratory investigation and control. 19th ed. elsevier; 2018.
- Radoi CL, Cristea OM, Vulcanescu DD, et al. Seroprevalence of Herpes Simplex Virus Types 1 and 2 among Pregnant Women in South-Western Romania. Life (Basel). 2024;14(5):596. Published 2024 May 7. doi:10.3390/life14050596
- Cohen PR. Clinical features of atypical presentations of mucocutaneous herpes simplex virus infection observed in immunosuppressed individuals. Part I: herpetic geometric glossitis. Dermatol Online J. 2024;30(1):10.5070/D330163280. Published 2024 Mar 15. doi:10.5070/D330163280
- Nath P, Kabir MA, Doust SK, Ray A. Diagnosis of Herpes Simplex Virus: Laboratory and Point-of-Care Techniques. Infect Dis Rep. 2021;13(2):518-539. Published 2021 Jun 2. doi:10.3390/idr13020049
- Centers for Disease Control and Prevention. Herpes – STI Treatment Guidelines. www.cdc.gov. Published 2022. https://www.cdc.gov/std/treatment-guidelines/herpes.htm
- Crawford KHD, Selke S, Pepper G, et al. Performance characteristics of highly automated HSV-1 and HSV-2 IgG testing. J Clin Microbiol. Published online April 30, 2024. doi:10.1128/jcm.00263-24
- LeGoff J, Péré H, Bélec L. Diagnosis of genital herpes simplex virus infection in the clinical laboratory. Virol J. 2014 May 12;11:83. doi: 10.1186/1743-422X-11-83. Erratum in: Virol J. 2015 Oct 13;12:167. doi: 10.1186/s12985-015-0382-5. PMID: 24885431; PMCID: PMC4032358.
Fråga en hudläkare
Anonymt, snabbt och säkert!

The Specialist doctor from the University Hospital in Gothenburg, alumnus UC Berkeley. My doctoral dissertation is about Digital Health and I have published 5 scientific articles in teledermatology and artificial intelligence and others.
