Eksemvård: 10 ingredienser i hudvårdsprodukter som bör undvikas

Eksem är en grupp tillstånd som orsakar inflammerad, irriterad och ofta kliande hud.^[1] Tre huvudkategorier av eksem är atopiskt eksem, kontaktdermatit och stasedermatit. Eksemets svårighetsgrad varierar från person till person, så behandlingen bör skräddarsys efter individuella behov. En produkt som används vid behandling kan passa en person, men kan orsaka allvarliga reaktioner hos en annan. Det är viktigt att veta vilka produkter som ska användas och vilka produkter som ska undvikas och varför. Att förstå vilka ingredienser som ska undvikas kan hjälpa till att hantera och förebygga uppblossande besvär. Denna artikel kommer att guida dig genom olika hudvårdsprodukter som kan förvärra eksembenägen hud.

Förståelse för eksem och hudvårdsprodukter

Eksem påverkar hudens barriärfunktion hos genetiskt mottagliga individer. Dysfunktion i den epidermala barriären i kombination med dysreglering av immunsystemet gör att huden lätt skadas. Proteiner som filaggrin, transglutaminas, keratiner och intercellulära proteiner är avgörande för epidermis funktion. Defekter i dessa proteiner gör att allergener och mikroorganismer kan tränga in i huden, vilket leder till skadliga konsekvenser. Aktiveringen av det kroppsliga immunsystemet försämrar ytterligare den epidermala barriären. Grundpelaren i behandlingen av eksem är därför att återupprätta den normala barriärfunktionen i så stor utsträckning som möjligt.^[2]

Dagliga hudvårdsrutiner är viktiga, men med nya produkter som ständigt kommer ut på marknaden är det viktigt att vara medveten om eksemvänliga och skadliga ingredienser.

Vilka är då de eksemvänliga produkterna? De flesta behandlingsplaner för eksem som ordineras av din hudläkare kommer att innehålla;

• Hudvård vid bad, applicering av fuktkräm och varsamhet med huden
• Triggerhantering
• En eller flera av följande mediciner: kortikosteroidkräm, topikala kalcinurinhämmare, crisaborolsalva, JAK-hämmare
• Ljusterapi
• Systemiska läkemedel vid behov.^[3]

Samtidigt som ovanstående åtgärder vidtas är det viktigt att skydda huden från irriterande hudvårdsprodukter för att förhindra uppblossande besvär.

Hudvårdsingredienser som du bör undvika om du har eksem

De irriterande ämnena för eksem kan variera från person till person, men här är några vetenskapligt identifierade irriterande ämnen som kan förvärra dina eksemsymtom:

1. Glukokortikoider (steroid)

Du kanske undrar varför en behandling listas som potentiellt skadlig! Låt mig förklara: Steroider i topikal form kan minska inflammationen i huden och påskynda läkningen. De gör huden mindre varm, kliande och öm. Under en eksemepisod kan din hudläkare ordinera en lokal steroid, antingen som en kräm eller en salva. Det finns milda (t.ex. 1% hydrokortison), måttliga och högpotenta steroider. Om man använder en mild steroid under en kort tidsperiod kan man framgångsrikt kontrollera eksemsymtomen. Om du använder mycket starka steroider under längre tid än vad som föreskrivs kan det dock skada din hud. Skadliga effekter inkluderar:

• Topikal steroidabstinens – Om du slutar använda topikala steroider plötsligt efter en långvarig användning kommer du att uppleva en reaktion som kallas topikal steroidabstinens, där du kommer att uppleva symtom som är värre än de ursprungliga symtomen. För att förhindra det kommer din hudläkare att råda dig att långsamt trappa ner den topiska steroiden, byta från hög till mild styrka eller behandling varannan dag.
• Hudförtunning – Om du använder topiska steroider under en längre tid kan det orsaka förtunning av huden, vilket gör den till synes genomskinlig, ömtålig och benägen för blåmärken. Blodkärl blir synliga, huden utvecklar bristningar och ökad hårväxt. För att förhindra att detta händer bör du använda högpotenta steroider under överinseende av en hudläkare.
• Undertryckt naturlig steroidproduktion – Om högpotenta topiska kortikosteroider absorberas i blodet genom huden kan de undertrycka kroppens egen steroidproduktion. Men förekomsten av detta är sällsynt med milda steroider och kortvarig användning.
• Allergiska reaktioner – Allergiska reaktioner mot vissa steroider eller tillsatserna i preparatet kan förekomma hos vissa individer. Om symtomen förvärras efter användning av topikala steroider kan det tyda på en allergisk reaktion, vilket kräver att man byter till ett säkrare alternativ. För att identifiera vilken komponent som utlöste en allergisk reaktion kommer din hudläkare att erbjuda dig lapptestning. Där testas huvudingredienserna i salvan eller krämen på din hud för att se vad som orsakar reaktionen.

Trots de potentiella biverkningarna är lämplig användning av topikala steroider under medicinsk rådgivning fördelaktig för att kontrollera eksem.^[4]

2. Konserveringsmedel: Methylchloroisothiazolinone (MCI) och Methylisothiazolinone (MI)

Konserveringsmedel är viktiga i hygienprodukter för att förhindra mikrobiell tillväxt. Efter att metylisotiazolinon introducerades i kosmetikaindustrin visade det sig att det är en stark allergen som potentiellt kan orsaka allergisk kontaktdermatit. MI finns i en rad olika produkter, bl.a. barn- och babyprodukter, badprodukter, makeup (eyeliners, makeup removers, rouge och ansiktspuder), hårvårdsprodukter (t.ex. färgämnen och blekmedel), nagel- och vaxningsprodukter, fuktkrämer, solskyddsmedel och våtservetter. Vanliga biverkningar av MI är rodnad, klåda eller fnasighet i ansiktet eller på hela kroppen. Om du har känslig hud är det viktigt att du läser bipacksedlarna och använder produkter som godkänts av din vårdgivare.^[5]

3. Återfuktande kräm: Propylenglykol

Propylenglykol är en vanlig ingrediens i många fuktkrämer och andra produkter för personlig vård såsom våtservetter, schampo, kosmetiska krämer och kroppstvätt ,Receptbelagda krämer/behandlingar såsom topiska steroider, fuktkrämer, antibiotiska krämer, svampdödande krämer, aknekrämer, psoriasis krämer, Vissa örondroppar, näsdroppar, nässprayer, Vissa kylvätskor som används inom industrin, Många e-cigarett / vaping lösningar, vissa tabletter, Vissa sårförband t.ex. hydrogel, intrasite, Vissa livsmedel som salladsdressingar och såser som förtjockningsmedel / sötningsmedel ……. och många fler. Trots sin utbredda användning kan propylenglykol utlösa kontaktdermatit, särskilt hos personer med känslig hud. American Contact Dermatitis Society erkänner det som ett allergen. Det är viktigt att kontrollera etiketterna innan du köper produkter och rådfråga din vårdgivare om du upplever några biverkningar.^[6]

4. Antibakteriell: Bensalkoniumklorid

Bensalkoniumklorid (BAK) är ett rengörings- och konserveringsmedel som finns i sjukvårdsprodukter som ögonvårdslösningar och antiseptiska sprayer, samt i rengöringsmedel, hårvårdsprodukter, hudvårdsprodukter och hushållsartiklar. BAK är ett etablerat irriterande ämne, men det är mindre vanligt att det förknippas med allergisk kontaktdermatit.^[7]

5. Ytaktivt ämne: Kokamidopropylbetain

Kokamidopropylbetain är ett syntetiskt rengöringsmedel som utvinns ur kokosolja. Det används ofta i kosmetika och produkter för personlig hygien, bland annat schampo, kontaktlinsvätska, tandkräm, rengöringsmedel, sminkborttagningsmedel, badgel, rengöringsmedel, flytande tvål, antiseptiska medel och hygienprodukter. Denna ingrediens kan orsaka rodnad och fjällning, särskilt runt ögonen och munnen, och kan leda till en överkänslighetsreaktion av fördröjd typ.^[8]

6. Doft

Doftämnen är bland de vanligaste allergenerna och orsakar reaktioner hos en betydande del av befolkningen. Omkring 20% av befolkningen är överkänslig mot minst ett allergen, och doftämnen är en av de främsta orsakerna till allergiskt kontakteksem. Doftämnen finns i personliga hygienprodukter som är märkta som “oparfymerade” eller “doftfria”, men som ändå kan innehålla maskerande doftämnen. Vanliga doftämnen som irriterar är kanelalkohol, kanelaldehyd, eugenol, isoeugenol, geraniol, hydroxycitronellal och ekmossa. Botaniska oljor som rosenolja, vanilj och sötmandelolja kan orsaka hudkänslighet.^[9]

7. Balsam från Peru

Balsam of Peru är en doftande hartsvätska som skördas från träd som odlas i Centralamerika. Balsam of Peru används inte så ofta idag, men kan fortfarande förekomma som doft- och smakämne eller antibakteriell ingrediens i vissa produkter. Det kan framkalla kontaktdermatit med svår irritation.^[10]

8. Antibiotikum: Neomycinsulfat

Neomycin är ett antibiotikum som används för profylax och behandling av ytliga infektioner i sår och brännskador. Det finns receptfritt i olika beredningsformer. Även om neomycin i allmänhet anses vara säkert och effektivt är det en välkänd orsak till allergisk kontaktdermatit vid topikal applicering.^[11]

9. Formaldehyd

Allergisk kontaktdermatit på grund av formaldehyd och formaldehydavgivare är inte ovanligt, särskilt bland kvinnor med kronisk hand- och ansiktsdermatit, arbetare som använder skäroljor, frisörer och vårdpersonal som kommer i kontakt med formaldehydinnehållande krämer eller tvålar. Sensibilisering sker ofta genom konserveringsmedel i kosmetika, toalettartiklar eller rengöringsprodukter.^[12]

10. Lanolin

Lanolin är ett vax som utvinns ur fårull och finns i många fuktighetskrämer, barriärkrämer, steroidkrämer, hand- och ansiktskrämer, läppstift, tvålar, sko- och möbelpolish samt badtillsatser. Lanolin är bra för många, men kan framkalla reaktioner hos patienter med eksem. Detta är en fördelaktig ingrediens för många men kan framkalla en reaktion hos patienter med eksem.^[12]